RSS

Etikettarkiv: Rumänien

EFR – Enad Front mot Rovdjurshatare


Ni som har läst ett inlägg i denna blogg som heter ”Detta inlägg tillägnar jag Sveriges alla rovdjurshatare, unga som gamla” har säkert förstått att jag är en stark rovdjursanhängare, jag värnar förresten om alla andra djur.

Därför värnar jag även om sådana djur som myggor, eftersom det inte skulle finnas några småfåglar om inte dessa fanns.

Olika sorters myggor, t ex den vanliga stickmyggan (alltså den som gör så himla ont jämt), utgör ju en betydande del av den mat som småfåglarna ger sina ungar.

Men nu handlar det inte om myggor, utan hur man ska få bukt med alla rovdjurshatare.

Ja, rovdjursfrågan är verkligen en laddad fråga.

Det som är så himla konstigt är bl a att det finns typer som skriker sig hesa över att vi har en stor stam av t ex varg, och att denna art därför utgör ett problem.

Men hur kommer det sig då att länder som t ex USA och Rumänien inte har några som helst problem med varg?

Jämfört med USA så är Sveriges vargstam en patetisk liten fjärt i rymdens rövhål nr 1, alltså de svarta hålen, och i USA har de inga som helst problem med vargar.

Samma sak gäller i Europas gamla öststatsländer.

Däremot har Sverige stora problem med ”arten” varghatare, och dessa borde det därför införas en obegränsad skyddsjakt på ända till den siste varghataren har försvunnit ifrån vårt lands yta.

En sak som är väldigt märklig är också att många glömmer bort att begreppet rovdjur innefattar väldigt många olika sorters djur, t ex ormar, vesslor, trollsländor, paddor, rovfåglar, musseldjur m.m.

Ska sådana djur bort också? Det sistnämnda är förresten ett urdjur och därför kan det bara ses genom ett mikroskop.

Men visst, sätt igång och skjut så det knakar bara.

Och ni jägare som vill ha bort rovdjuren kan ju börja med att skjuta era hundar då, ni som inte anser att hundar är rovdjur kan ju ta en titt på deras tänder.

Men åter tillbaka till ämnet.

Hur ska man få bukt med rovdjurshatarna?

Ja, det enda raka är att bilda en landsomfattande organisation som verkligen tar saken på absolut största och fullaste allvar.

Och när jag säger fullaste allvar så menar jag verkligen fullaste allvar!

Det krävs alltså starkt organiserat motstånd och för detta krävs att Sveriges alla djurrättsaktivister och alla andra människor som bryr sig om och älskar djur samlas under samma fana.

Till att börja med så måste organisationen ha ett namn. Ett lämpligt namn är EFR, alltså Enad Front mot Rovdjurshatare.

Sedan måste man bestämma hur man ska agera för att målet ska nås.

Vad är då målet? Jo, för att verkligen få bukt få med fienden så finns det bara en enda lösning.

Enkelt uttryckt innebär detta följande: Alla rovdjurshatare ska bort utan undantag.

Men för att kunna göra detta så måste man veta hur man ska agera.

Här kommer då influenser ifrån andra världskriget in, nämligen i form utav nationalsocialisternas SA.

De som är bäst anpassade för dessa tilltag är djurrättsaktivisterna, men för att detta ska lyckas så måste de ”koppla bort” sin vänsterextremism efter de flesta av dem har den sortens ideologi.

När detta är gjort etablerar man sig i grupper på varenda ort, i varenda by osv där det finns folk som avskyr rovdjur.

Varje ”cell” agerar sedan självständigt.

Men till skillnad ifrån SA så misshandlar man inte eller försöker döda oliktänkande, inte så mycket i alla fall.

Nej, istället måste offren hållas vid liv, och därför upphör här likheterna med SA.

Istället för man sina ”fångar” till så kallade förhörsrum, och här kommer då influenser utav nutidens CIA när det gäller behandlingen av sina fångar in.

Fångarna ställs då inför ABP, Avdelningen för Besvärliga Personer.

Men denna avdelning måste ju ha sitt säte någonstans, och här spelar landets fängelser en viktig roll.

Det görs helt enkelt en deal med några utav dessa: ABF tar över ett antal fängelser, i gengäld ”planterar” de ”bevis” för att vissa interner ska misstänkas vara rovdjurshatare.

Förhören av rovdjurshatarna görs i de före detta fängelsernas celler, alltså blir det en cell per person.

Men blanda inte ihop dessa ”förhör” med de som CIA håller, ånej, CIA kör med silkesvantarna på om man jämför med det här.

Alla som anses vara rovdjurshatare, alltså hela bunten, spänns var och en fast med kraftiga remmar i varsin stol i varje cell.

När detta är klart blir de serverade en mycket speciell mat, nämligen infekterat kött med stora mängder trikiner i.

Som alla som känner till någonting om mikroskopiska djur vet så är trikiner en sorts mikroskopiska maskar som brukar finnas i infekterat kött.

Att få dessa i kroppen betyder utan undantag döden, eftersom trikiner när de föds avger mycket starka gifter.

Och trikiner trivs minst lika bra i människors tarmar som i infekterat kött.

Men EFR måste ha särskilda trikinodlingar till varje fängelse, eftersom kontrollen på importerat kött är hård.

Fångarna har sedan två alternativ:

Antingen äter de köttet och dör efter ett antal månader. Eller också äter de det inte, och får då ett skott i tinningen.

Varje ”förhörsledare” har nämligen en pistol på sig.

Det är alltså upp till rovdjurshatarna själva om de vill dö direkt eller längre fram. I vilket fall som helst är utgången given.

Men om EFR har influenser ifrån andra världskrigets nazister så kan det väl bara finnas en enda ledare?

Ånej, EFR är, till skillnad ifrån dåtidens nazister, demokratiska.

Därför finns det en ledare per fängelse.

När det gäller förhörsledarna så måste de naturligtvis ha ett sorts arbetsschema att gå efter, för ingen kan ju jobba dygnet runt.

Därför sker avlösning varje dygn ifrån kl.18.00 till kl.06.00.

Ja, så här håller man på, timme efter timme, dag ut och dag in, ända tills den siste rovdjurshataren har ”gått om hörnet”.

Den enda effekten som är mindre bra med EFR:s metoder är att Sveriges innevånare minskar snabbt i antal, men lite spill hör ju alltid till oavsett vad eller hur man än gör.

Tänk vilket bra land som Sverige skulle vara om organisationen Enad Front mot Rovdjurshatare fanns.

 

 

 

 

Annonser
 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Landsförvisa folkförrädare som Maria Leissner ur Sverige


Vad ska det handla om denna gång då? Jo, om romer. Alldeles nyss läste jag en intressant artikel på Kanal 5 som handlade om dessa människor.

Så här löd artikeln:

Få romska barn går i skolan

Vartannat romskt barn i Malmö går inte i skolan, enligt en rapport från kommunen.

-Mellan 300 och 500 barn är sällan eller aldrig i skolan. Det är nästan hälften av de andra barnen, säger Birgitta Ström vid integrationsavdelningen Malmö Stad till SVT:s Agenda.

Rapporten visar också att bara var tionde av Malmös 7 000 romer arbetar. Orsaken uppges vara dålig utbildning.

Själv tycker jag att det är ganska uppenbart vad den här rapporten säger, som ni själva ser så står det ju att 300 till 500 utav de romska barnen sällan eller aldrig är i skolan och att bara var tionde rom av Malmös 7000 arbetar.

Så vad är det som rapporten egentligen visar? Jo, att dessa människor inte vill vara en del utav det svenska samhället.

För hur ska man annars tolka att barnen sällan eller aldrig är i skolan?

Fast det klart, det kanske är en epidemi utav någon ruskigt smittsam sjukdom som härjar i Malmö och som bara drabbar romska barn.

I så fall får ju det här med att göra skillnad på folk och folk en helt ny innebörd, för i Malmö så är det i så fall inte människor som gör skillnad på folk och folk. Nej, istället är det en hitills okänd sjukdom.

Men det är nog så att eftersom de vuxna romerna vill ha så lite som möjligt med det svenska samhället att göra så vill de naturligtvis också att det ska vara likadant för deras barn.

Eller är det frågan om gatubarn allihop? Om så är fallet så måste Malmö byta namn till huvudstaden i Rumänien (jag minns dock inte vad den heter).

När det gäller de vuxna romerna så håller förklaringen om att de är för dåligt utbildade lika bra som grisen klarar sig hos slaktaren, med tanke på allt snack som går i landet om så kallade ”högutbildade” invandrare. Så inte heller Malmö lär vara något undantag på den punkten.

Jag tror att dessa romer har gått på bidrag så pass länge att de är nöjda med situationen som den är och inte vill ha något jobb. Det finns ju svenskar som resonerar så, och då måste det naturligtvis gälla andra folkgrupper också.

När det gäller romer så var förresten den förre folkpartiledaren Maria Leissner med i ett debattprogram för några veckor sedan, där hon på fullaste allvar satt och sade att Sverige skulle ta in ofantliga 10 miljoner romer!

Har ni hört? 10 miljoner?? Är hon inte riktigt klok??? Nej, uppenbarligen inte.

Men det klart, även om hon hade läst Malmö-rapporten så hade hon säkert sagt samma sak ändå.

Har hon frågat Sveriges romer vad de tycker om det här? Nej, knappast, dessutom tror väl ingen människa som kan tänka själv att dessa vill ha in ännu mera utav de sina i Sverige.

De som är här har det ju tillräckligt jävligt ändå.

Och ännu jävligare lär det bli, både för svenskar, romer och andra, om papperskallen Leissner får som hon vill, för då kommer Sverige att gå under med dunder och brak i folkhat.

Men det är väl det hon vill.

 
 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,