RSS

Etikettarkiv: memorian

In memorian: Politiskt Inkorrekts chefredaktör Gustaf Janson


Det är med stor sorg som jag levererar det tragiska beskedet att den kända nyhetssiten Politiskt Inkorrekts chefredaktör Gustaf Janson har avlidit efter en tids sjukdom.

Vila i frid, Gustaf……

Självklart känner man medlidande med hans anhöriga och hans medarbetare på Politiskt Inkorrekt. Varje människa som anser sig själv vara medmänniska ägnar honom, hans anhöriga och hans vänner många värmande tankar.

Läs mer om det hela på politisktinkorrekt.info/2011/03/21/pi-i-djup-sorg-drabbad-av-svar-forlust/comment-page-19/#comment-696488 , i artikeln berättas det bl a om Gustaf Jansons engagemang på PI, men också lite grann om hur han var som person.

Politiskt Inkorrekt betydde en hel del för mig när det gäller min egen utveckling som bloggare. Min första blogg, alltså den första för mig över huvudtaget, startade jag dock redan någon gång under sommaren 2002, alltså flera år innan jag startade Karpstryparn III.

Jag fick kännedom om Politiskt Inkorrekt bara inom några månader efter att PI startade och jag blev sedan en flitig läsare på PI.

Och det är jag fortfarande. PI har inspirerat mig mycket som bloggare, detta märks dock mest i bloggen Karpstryparn II som finns på www.karpstryparn.blogspot.com .

Politiskt Inkorrekt kommer att fortsätta sitt arbete, men som ni förstår så råder det nu tung stämning på PI, men självklart också hos Gustaf Jansons anhöriga.

Och till er som av någon anledning inte gillar nyhetssidan Politiskt Inkorrekt och dess medarbetare: Detta inlägg är en memorian, och inget inlägg där hat- och hånkommentarer blir publicerade.

Så ni som tänker skriva någon sådan kommentar kan bespara er det, för den kommer inte att publiceras!

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på mars 22, 2011 i media

 

Etiketter: , , , , , , , , ,

In memorian: Weine Berg


Idag fick jag reda på att Weine Berg, som driver bloggen Rakryggad på www.rakryggad.blogspot.com natten till i fredags avled. Detta inlägg är min minneshyllning till honom.

Weine Berg gick bort alldeles för tidigt, han dog i cancer och blev bara 38 år. Han föddes 1971 och blev en utav de främsta kämparna emot den politiska korrektheten, bl a genom sin blogg men också på andra sätt.

Hans blogg fyllde en viktig funktion i kampen mot detta hot emot demokratin. Han var också en utav författarna till boken ”Vitboken”, boken om det mångkulturella landsförräderiet.

Denna bok har dock inte kommit ut än, men beräknas vara klar för marknaden innan jul. En annan utav bokens författare är Jan Milld.

Jag minns själv hur jag kom i kontakt med hans blogg, det var för nästan 2 år sedan via nätverket Nätverk mot politisk korrekthet av vilket han var stolt medlem i.

Andra minneshyllningar till honom, samt en hel del fakta och bakgrund om honom själv, finns på t ex frianyheter.wordpress.com/2009/11/09/weine-berg-1971%E2%80%932009-har-avlidit/ ,

www.nationell.nu/2009/11/09/weine-berg-ar-dod och på www.nationellidag.se/visa/default.asp .

Vila i frid, Weine.

PS. De av er som har som syfte att smutskasta hans minne kan bespara er att kommentera detta inlägg, för sådana kommentarer kommer inte att publiceras. Andra kommentarer ifrån sådana personer kommer i fortsättningen på grund utav detta inte heller att publiceras i denna blogg, oavsett vilket inlägg som det än gäller.

För detta är en memorian, och ingen plats för smutskastning, påhopp, skitprat, personangrepp eller liknande.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på november 9, 2009 i allmänt, demokrati, ideologier, media

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

In memorian: Peter ”Punk” Andersson


Så var det återigen dags för en memorian, och liksom i min förra så handlar det även denna gång om en person som har betytt oerhört mycket för sin genre.

Den här gången handlar det om den svenske punklegenden Peter ”Punk” Andersson ifrån Uppsala.

Den sista mars i år, alltså för lite mer än en månad sedan, gick han ur tiden.

Han betydde oerhört mycket för den svenska punk- och Oi!-scenen, t ex var han inblandad i många gigarrangemang.

Tyvärr fick han aldrig uppleva sin ålderdom. Han blev nämligen bara 41 år, och ryktes alltså ifrån jordelivet alldeles för tidigt. Dessutom dog han bara 19 dagar före sin födelsedag.

Men han kommer, precis som många andra musikpersonligheter, att fortsätta att betyda mycket för de som har kommit och som kommer efter honom.

Oftast är det ju så att personen blir ännu större efter sin död, så blev det ju med t ex Elvis Presley, och det kommer med all säkerhet att bli så med Peter ”Punk” också.

Han var allt, ja allt, som kan tänkas gå för den svenska punk- och Oi!-scenen och han var sig själv ända in i döden.

På det sättet är han också en förebild, för det är ju många som inte är sig själva.

En del hamnar väldigt snett, medan andra försöker visa vilka de är åt ”det bättre hållet”.

Men sådana människor lurar bara sig själva.

För min egen del så är jag mig själv helt och hållet, har varit det sedan slutet på högstadiet. Innan det var det väl lite sisådär, men å andra sidan är det ju få som är det när de är 9-12 år.

Men jag kan bara hoppas på att jag är det ända fram tills den dag jag dör precis som Peter ”Punk” var, även om han inte fick uppleva sin ålderdom.

Men om han hade fått göra det så hade han säkert varit likadan som han var när han var i medelåldern.

Det är ju som en kompis brukar säga till mig ibland:

-När du är så pass gammal att du bor på ålderdomshemmet så kommer du säkert då och då att plocka en gammal bergsprängare ifrån mitten på 80-talet, ta reulatorn, dra till Gubbholmen (ett känt suparställe här i Karlstad), sätta dig bland ungdomarna där och dra på bergsprängaren i bott så att det ekar både Oi! och vikingarock vida omkring, medan du berättar för dem hur det var på din tid.

-Med andra ord: Stackars de som jobbar på det ålderdomshem som du hamnar på, det kommer att bli en cirkus utan dess like, inte bara på detta sätt.

Det här kanske låter som ett skämt, men det ligger faktiskt lite sanning i det.

För jag känner mig inte gammal för fem öre, även om jag blir 41 i år. Men det är å andra sidan ingen ålder, när man är 90 år, ja, då kan man börja prata om ålder. Fast jag tror nog att jag kommer att ha ”gnistan” kvar så länge det går.

Men tillbaka till Peter ”Punk”.

Han var inte bara en legend inom svenska punk- och Oi!-krestar, utan han var också far och provokatör.

Han var en man av värld, och levde för punken.

Och han hade med all säkerhet fortsatt att göra det, om han inte så tragiskt hade ryckts bort.

Genom åren fick han många vänner på olika håll på grund utav sin personlighet, han var också en människa med värme och ett stort hjärta.

Det är en stor sorg för alla de som stod honom nära och för den svenska Oi!- och punkscenen att han är borta. Men var han än är nu så tar han sig säkert några järn, skålar och har roligt medans han tittar ner på mot sitt kära Uppsala och Sverige i största allmänhet.

Allt det här låter kanske som om jag kände honom. Det gjorde jag dock inte, men jag visste vem han var. Bl a hjälpte han ju Ultima Thule mycket, första gången jag hörde talas om honom var någon gång under 1990.

Jag anser mig ha rätt att skriva dessa ord utifrån min egen uppfattning och mitt intryck som jag fick av honom.

Om ni vill lämna någon minneskommentar till hans ära så kan ni göra det till detta inlägg, eller på följande adress: http://punkochoi.blogspot.com/search/label/Peter%20Punk .

Vila i frid, ”Punk”.

OBS! Kommentarer som har som syfte att svärta ner och smutskasta hans minne komer inte att publiceras.

Så om det nu är någon som tänker skicka en sådan kommentar så kan han eller hon bespara sig det.

 
2 kommentarer

Publicerat av på maj 1, 2009 i livsstil, media, Okategoriserade

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

In memorian: Ian Stuart Donaldson


Om 4 år så är det 2013 och då är det 20 år sedan en stor man, erkänt god organisatör och musikartist gick ur tiden.

Hans namn var Ian Stuart Donaldson och var sångare i ett mycket omtalat band som hette Skrewdriver, han sjöng också i band som t ex White Diamond och rockabillybandet The Klansmen samt släppte tre soloalbum, bl a ”No Turning Back”.

Hans musik var omtyckt både bland nazister och andra , t ex en del svenssons, helt vanliga skinheads, punkare, raggare, hårdrockare och även enstaka antirasister gillade hans musik.

En del anser att han var nazist, somliga anser att han var ultranationalist medan andra anser att han helt enkelt bara var en människa som stod upp för sitt land och sitt folk i största allmänhet.

Det var han som startade den så kallade wp-rörelsen, och om det inte hade varit för honom så hade wp-musiken aldrig funnits.

Han var en inspiration för många som hade ungefär samma åsikter och värderingar som honom själv och han var en levande legend ända fram till sin tragiska död i början på 90-talet. Man kan tycka vad man vill om honom som person, men oavsett vilket så är det alltid tragiskt när någon som inte har förtjänat att dö gör det.

När bandet Skrewdriver startade i Poulton-Le-Fylde utanför Blackpool i England år 1977 så var det dock inget wp-band, utan ett Oi- eller punkband. Men efter ett bråk med rasistiska förtecken under en spelning på klubben Vortex i London år 1978 så splittrades bandet, men återförenades igen 1983.

Oavsett vad han än var så var han en stor man på många olika sätt, och han kommer att fortsätta vara ihågkommen för eviga tider både av hans vänner och hans fiender.

Detta inlägg är en memorian över honom, även om jag inte kan ta upp allting som hade med honom att göra.

Hans namn brukar förkortas Ian Stuart.

Ian Stuart Donaldson, som avled den 24:e september 1993 i en bilolycka i England, kallas ibland för ”frihetsrockens gudfader” eftersom det rockband som han grundade och ledde, nämligen bandet Skrewdriver, ifrån 1977 och fram till sin död har skrivit historia. Trots motstånd ifrån hela den etablerade musikindustrin, extremvänstern, massmedia och till och med flera av de i västvärlden sittande regeringarna så har hans musik och budskap hörts av miljoner lyssnare runt om i världen.

Den numera legendariska singeln White Power som släpptes 1982 av det brittiska natinalistpartiet National Front har tillsammans med bandets mest kända album, Hail the New Dawn och Blood and Honour, sålts i hundratusentals exemplar.

Under bandets turne´er deporterades Ian Stuart från Tyskland och nekades inresetillstånd till Kanada och USA. Två gånger uppträdde bandet i Sverige. Trots bojkott ifrån den etablerade musikpressen och skivbutiker så har musiken och budskapet sökt sig ut över hela världen genom dess anhängare på gräsrotsnivå.

Ian Stuart har även släppt flera soloalbum, balladskivor och hårdrocksskivor. Han var personligen bekant med Suggsy ifrån ska-bandet Madness och Motorheads sångare Lemmy, varav vilken den sistnämnda sände sina kondoleanser till familjen Donaldson via ett chockerat MTV dagen efter Ians död.

I december 1988 målade han i en intervju upp en vision som beskrev hans livslånga engagemang:

-Jag tänker på Tyskland, Frankrike, Italien och alla de andra stora europeiska nationerna. Sedan på våra fränder i USA, Australien och där bortom. Vita män skapade dessa nationer och om inte de vita männen står upp och bekämpar fienden så kommer vår civilitation att gå under. Vi måste alla göra något och mina sånger är en liten del av vad jag hoppas kunna göra för den vita rasens överlevnad.

Efter hans död har minst ett tjugotal hyllningsskivor släppts av Ian Stuarts efterföljare, den första var The Flame That Never Dies. Den svenska sångerskan Saga har som en hyllning till honom släppt trilogin My Tribute to Skrewdriver.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på april 22, 2009 i ideologier, livsstil, värderingar

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,