RSS

Etikettarkiv: Josef Stalin

Alla som inte är muslimer ska utrotas, om man får tro muslimerna


Vad tycker ni om halalslakt, alltså sådant som muslimer håller på med?

Själv tycker jag att sådant är djurplågeri, och att det ska förbjudas.

Djurplågare ska straffas hårt, MYCKET hårt. I muslimska länder huggs ju huvuden av till höger och vänster. Med tanke på att muslimer säger att djuret bara lider några få sekunder, så vore det ju en förträfflig avrättningsmetod.

Men denna barbariska kultur går ju ut på att skapa så mycket lidande som möjligt.
Otrogna kvinnor stenas till döds, tjuvar får sina händer avhuggna och djur får sina halsar uppskurna.

Om EU får igenom sitt krav på fri ritualslakt så dröjer det nog inte länge förrän det blir krav på kroppsbestraffningar på torgen, för självklart så ska allting i Europa anpassas till muslimerna.

Snart får man väl inte gå på skithuset ens, om det inte sker på muslimskt vis.

Men andra ord så kommer alla i Europa i så fall, alltså de människor som inte är muslimer, att dö i förstoppning.

Och då är digerdöden helt plötsligt bara en fjuttig fjärt i rymden.

De flesta muslimer är barbarer hela bunten, bl a på grund utav deras seder och traditioner. För enligt dem så är tydligen djurplågeri tradition.

Men då kan ju seriemördare säga likadant då.

”Jag mördade killen, det är ju en tradition i min släkt att hugga ihjäl folk med kniv, det är viktigt att den är knivskarp”.

Tradition som tradition, eller hur?

Men när ska kraven ta slut? När är de nöjda?

Ja, det är nog inte förrän varenda person som inte är muslim är utrotad från jordens yta, så släng dig i väggen, Adolf Hitler, Josef Stalin, Mao Zedong, Saddam Hussein, Pol Pot och de röda kmhererna, staten Israel och alla andra folkmordsfantaster.

För här kommer muslimerna.

Welcome to World War III!

Nu undra kanske någon varför jag inte länkar till någon sida med information om halalslakt, t ex något företag som sysslar med sådant?

Svaret är enkelt: Jag länkar inte till någon sida som förespråkar djurplågeri.

Svårare än så är det inte.

Däremot länkar jag till http://frianyheter.wordpress.com/2009/12/21/insandare-hur-muslimer-smyger-sig-framat/ .

Läs även på http://politisktinkorrekt.wordpress.com/2009/12/22/flyktingar-klarar-inte-sfi-skyller-pa-illa-bemotande-larare-pratar-fort-mm/ .

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Igår var dagen då antidemokraten Björn Söderberg hyllades för att ha förstört och raserat en människas liv


Under måndagen den 12:e oktober, alltså igår så att säga, så var det exakt 10 år sedan som syndikalisten Björn Söderberg mördades av nazister utanför sitt hem, och på flera håll i Sverige bl a i Göteborg och Karlstad så anordnades det manifestationer för att hedra hans minne.

Men vad, eller rättare sagt vem, var det egentligen som man hyllade? Jo, en antidemokrat som hade förstört och raserat en annan människas liv.

Alltså var hela budskapet i manifestationerna så falskt som det kunde bli, de som deltog i dessa kunde lika gärna ha hyllat Björn Söderbergs mördare.

Jag försvarar inte mordet på denne man, ja, han var ju faktiskt det, nej, de som mördade honom gjorde lika fel som han själv gjorde. För både han och hans mördare hade en sak gemensamt: De raserade en annan människas liv.

För det var ju så här att denne Söderberg såg till att en person på hans arbetsplats blev av med sitt förtroendeuppdrag på jobbet och fick sparken från sin arbetsplats, vilket också gjorde att han blev utesluten ur sitt fackförbund.

Allt detta var Björn Söderbergs verk, och för det hyllas han.

Snacka om manifestationer som går ut på att hylla förstörande av människors liv, de som anordnade manifestationerna och de som deltog i dem har mer gemensamt med den borgeliga regeringen än de har med vänstern.

Dessa typer verkar vara borgarbrackor i vänsterkläder, så syndikalister och syndikalistsympatisörer många av dem är.

Björn Söderberg var ju syndikalist.

Ja, som ni säkert förstår så tycker jag inte att han är värd att varesig hedras eller minnas, (utom möjligen för hans anhöriga och hans vänner då), de som anser motsatsen kan ju lika gärna hylla Adolf Hitler eller Saddam Hussein.

Men vem vet, det kanske de gör i smyg samtidigt som dessa syndikalister och andra vänsterextremister gastar och skriker sig hesa om smygrasism så det skriker om det.

För det är ju de som är de riktiga smygrasisterna, eller rättare sagt smygfascisterna. Med andra ord så är de emot sig själva, eftersom de skanderar slagord som t ex ”Krossa fascismen, krossa rasismen”.

Jag vet precis hur syndikalister resonerar, jag har nämligen haft en kompis som var syndikalist och vad jag vet så är han det fortfarande. Vi hade känt varandra länge när han på ett ”bananskal” halkade snett och handlöst trillade rakt in i ”syndikalistträsket”.

Men vi fortsatte att umgås, orsaken till att det gick var att vi aldrig diskuterade politik och invandring. Men till slut så gick det inte längre, och det slutade med att vi gick skilda vägar.

Vi kom helt enkelt inte överens, vilket inte var så konstigt. Han var ingen antidemokrat innan han halkade in i den där fascistiska smörjan, men han blev det sedan mer och mer.

Så jag vet mycket väl hur och vad en syndikalist tänker och har för åsikter. Han prenumerade bl a på den syndikalistiska skvallertidningen Röd Press (har för mig att den hette det, om inte så hette den Röd Front eller något liknande), och den var allt annat än demokratisk.

Om man hade vänt på det hela och sett tidningen och dess artiklar ur en hets-mot-folkgruppssynvinkel så hade tidningen och dess medarbetare blivit fälld för hets mot folkgrupp flera gånger om.

Som sagt, Syndikalisterna är ingen demokratisk organisation, men med tanke på vad deras ungdomsförbund sysslar med för ”trevligheter” så är det inte så konstigt.

Äpplet faller inte långt från trädet, heter det ju, eller ännu bättre: Terrorister som terrorister.

Syndikalistiska Ungdomsförbundet, alltså SUF, samarbetar ju på många håll i landet med grupperingar som t ex AFA, (Antifascistisk Aktion) och hur ”demokratiska” de är vet ju de flesta.

Eller vad sägs om mordbränder, grov misshandel, mordförsök m.m? Ja, det här är bara några utav t ex Antifascistisk Aktions ”meriter”.

Men nu till Björn Söderberg och det som gör att han igår hyllades och hedrades av många människor.

Han såg alltså till att en arbetskollega till honom fick sitt liv raserat och förstört, detta genom att springa och skvallra för chefen eller cheferna om vad det var för en person som fanns på jobbet.

Vad var orsaken till Söderbergs agerande då? Jo, arbetskollegan lyssnade på s k vit makt-musik.

Men vad var problemet egentligen?

Hade det inte varit betydligt enklare för herr Söderberg att ta ett snack med killen öga mot öga och säga någonting i stil med följande?: -Du, jag gillar inte att du spelar sån här musik här, jag tar illa upp. Kan du sluta med det så vore det bra.

Eller var Björn Söderberg för feg för det? Hade han dåligt ordförråd, eller vad var det frågan om?

Nehej, istället sprang han iväg och lekte Mr Fascist. Lekte och lekte förresten, han var ju fascist.

Och vad är det som säger att killen som fick sitt liv raserat var nazist?

Dessutom var Söderberg ju inte chef på denna arbetsplats, hade han varit det så hade det varit en annan sak.

Men det här ställer ju verkligen en sak på sin spets ännu en gång, nämligen självaste demokratin och allt vad den innehåller, t ex ens musiksmak.

Har man inte rätt att lyssna på vilken musik som man vill? Eller har man inte rätt att lyssna på musik på sitt jobb?

Vad jag minns så jobbade både Söderberg och killen ifråga på någon form av industriarbetsplats, och hur Söderberg kunde höra någon musik över huvudtaget där är verkligen en gåta.

Jag är själv gammal industriarbetare, så jag vet vilket oljud det oftast är på sådana arbetsplatser.

Det skulle också ha varit intressant att få reda på vad som sjöngs, för det är få wp-band som sjunger saker och ting rakt ut. De som gör det blir knappast långvariga, istället dyker de upp som en sol och ner som en pannkaka.

Men vad det var som sjöngs framkom ju aldrig. Var det ens vit makt-musik som det var frågan om?

Eller var Björn Söderberg som många andra, alltså de som inte kan skilja på Oi! och vit makt-musik?

Ja, fördomsfullheten fick i och med hans agerande ett nytt ljus, för höjden av fördomsfullhet när det gäller musik måste ju ändå vara att döma en person efter någonting som man inte ens hör.

Det är ju som sagt gott om höga oljud på industriarbetsplatser.

Samtidigt innebär ju också detta att man inte ska kunna höra på musik på jobbet, beroende på om det är tillåtet att lyssna på musik på det jobb man har, utan att få sparken.

Om jag skulle lyssna på progg på mitt jobb, ska jag då klassas som en nerknarkad kommunist och få sparken med dunder och brak bara för att någon idiot har fått för sig att jag är råkommunist och tycker att det var skitbra att det dödades minst 42,7 miljoner människor under Josef Stalins tid vid makten i Ryssland på grund utav t ex etnicitet?

(Ni som nu tror att jag gillar progg tar dock gruvligt misste.)

Vi kan även se det hela på ett annat sätt:

Om en person har en cd-spelare på sitt kontor där det på samtliga skivor enbart finns hiphop, har han eller hon då i samma ögonblick som personen ifråga för första gången i samma sekund som han eller hon sätter på en sådan skiva helt plötsligt blivit en svart amerikan per automatik?

Om nu inte personen ifråga var svart redan innan förstås, för då är det ju ännu värre.

För då är det säkert någon tokstolle som ringer till organisationen Centrum mot rasism (CMR), och vips så har det helt plötsligt ännu en gång ”hittats” rasism där sådan inte finns.

Alla vet ju att en svart person är rasist mot sig själv, personen är ju svart. Och sådant får ju absolut inte förekomma.

Eller får det det?

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Folkmordspartiet 2: Socialdemokraterna


Här följer nu en fortsättning på inlägget ”Folkmordspartiet” som jag skrev för en tid sedan, och som handlade om Vänsterpartiet.

Men i detta inlägg tar jag upp Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna är ett parti som påstår sig vara ett demokratiskt parti, detta var sant under partiets grundare Per-Albin Hanssons tid som partiledare. Ända fram till att Tage Erlander fick lämna över ledarposten till Olof Palme så var det fortfarande så.

Men med Olof Palme vid rodret så var det början till slutet för Socialdemokraternas demokratianda.

När t ex Göran Persson blev partiledare så styrdes partiet med en piska a´ la slagtålig hammarplast som skulle ha fått kommunistiska folkmordsdiktatorer som Josef Stalin och gamle Mao att bli gröna av avund, och därmed sluta upp med att vara kommunister.

För gröna kommunister finns ju inte, inte ens inom Miljöpartiet hittar man sådana.

Och Mona Sahlin gör vad hon kan för att förinta Socialdemokraternas forna demokratiska ståndpunkter ännu mera, med henne vid rodret kommer aldrig partiet att bli demokratiskt igen.

Men det är egentligen inte hennes fel, nej, hon har bara bättrat på käpprätt-åt-helvete-utvecklingen och det ganska rejält dessutom.

Men Olof Palme då? Jo, han var Rysslandsvänlig, och därmed också kommunistvänlig.

Men Socialdemokraterna var inte bara Rysslandsvänligt under hans tid, en del av tiden var de också röda khmerer-vänliga.

Och vilka de röda khmererna var är ju välkänt vid det här laget, under deras kommunistiska diktaturregim i Kambodja mördade de minst c:a 4 miljoner kambodjaner.

Med tanke på sådana händelser så är det inte konstigt att Socialdemokraterna har en röd ros som partisymbol, rosen har ju blodets färg.

Men att Socialdemokraterna har haft, och fortfarande har, gott om kopplingar till folkmord och andra människofientliga saker som kännetecknar kommunismen vill de naturligtvis inte skylta med.

Och man förstår dem ju.

Socialdemokraterna har en gång i tiden varit ett parti som verkligen brydde sig om svenskarna och stod upp för dem, vilket de inte gör idag: Att det var Per-Albin Hansson som först myntade uttrycket (citat) ”Sverige åt svenskarna” är ju känt och han och Tage Erlander var nog de enda riktiga partiledare som Socialdemokraterna någonsin har haft. Tage Erlander var varken antidemokrat eller svenskfientlig han heller.

Men det här var som sagt mycket länge sedan nu.

När det gäller Socialdemokraternas inblandning i folkmord och kopplingar till diktaturregimer så beskrev ide’historikern och författaren Johan Norberg detta i en artikel/kolumn i Metro i går.

Eftersom kolumnen är ganska lång så tar jag bara upp de delar som är väsentliga för det här inlägget.

Så här skrev han:

Den 17:e april 1975 marscherade Pol Pots röda khmerer in i Kambodjas huvudstad och ett av historiens blodigaste samhällsexprement tog sin början. Phnom Penhs två miljoner invånare fick en vecka på sig att utrymma staden. De skulle förslavas i kollektivjordbruken.

Den kommunistiska regimen ville utrota den borgeliga klassen och alla dess borgeliga attribut, som pengar, böcker och till och med glasögon.

Sverige hade unikt goda kontakter med Kambodja på 70-talet. Våra diplomater, ledande intellektuella och socialdemokratiska statsråd utnyttjade dem till att försvara de röda khmerernas regim och avfärda flyktingars vittnesbörd som lögner.

Om detta har Forum för levande historia gjort en viktig och obehaglig utställning: ”Middag med Pol Pot”.

Den skildrar det kollektiva vansinnet genom att bilderna på torterade och mördade varvas med välmående, viktiga svenskar som slog fast att mördarregimen var höjden av ordning och solidaritet.

Att en författare som Jan Myrdal fortfarande försvarar de röda khmererna, och att en partiledare som tills nyligen kallade sig kommunist kan sitta i en regering nästa år, visar behovet av en sådan historielektion.

Ja, allt detta skrev alltså Johan Norberg i Metro i går.

Och vilken partiledare som tills nyligen kallade sig för kommunist tror ni att han syftade på? Jo, Vänsterpartiets ledare Lars Ohly.

Men hans tillbakatagande av att vara stolt över att vara kommunist, eller att vara kommunist över huvudtaget, var helt klart bara en läpparnas bekännelse.

För man byter inte ideologi över en natt, såvida man inte har större identitetsproblem än en illamående person som inte har bestämt sig för i vilken ända som det som orsakar illamåendet ska komma ut ur.

”Hmm, hur var det nu igen? Ska jag kräkas eller bajsa? Nej, jag tror att jag gör båda sakerna samtidigt istället, det blir bäst så.”

I så fall är det lätt att tro att personen ifråga har läst avsnittet ”DassKapital” ur serietecknaren Joakim Lindegrens seriealbum Pärlor för svin minst någonstans mellan 100-200 gånger för mycket.

Men troligen är det då någonting som inte är riktigt som det ska långt innan det hela ens är på väg att gå över styr.

När det gäller Socialdemokraterna och deras koppling till diverse kommunistgrupper och partier så har författaren Mattias Karlsson skrivit en artikel på sdkuriren.se om det hela.

Artikeln heter ”Socialdemokraternas sanna natur”.

 
 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,